Ord & Words - A sort of blog

Växtlighet i gräsmatta [foto Henrik Hemrin]

Sommaren 2018 var väldigt torr och varm. Gräsmattan i föräldrahemmet klipptes som jag minns under våren och försommaren fram till runt midsommar, och nästa gång var säsongsavslutningen i september - oktober. Gräsmattan anlades för runt 50 år sedan.

I år fick gräsklippningen vänta lite. För en liten tid sedan tidigare i maj hade jag chansen att där ta en botanisk vandring runt gräsmattan med kameran i hand. Det är fascinerande hur mycket olika växter det kan finnas i en gräsmatta. Jag har säkert inte fångat alla växter på bild. 

Jag är urdålig på att känna igen växter, vad de heter och vad som är ogräs eller inte. Det är klart, i en gräsmatta är väl allt annat än gräs ogräs. Men jag tycker ändå det kan vara fint och en charm att det växer så mycket olika saker där. Kan du namnge någon växt, berätta gärna så kan jag skriva in det. Kanske det finns EU-bidrag för en sådan här gräsmatta?Växtlighet i gräsmatta 1 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 2 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 3 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 4 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 5 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 6 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 7 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 8 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 9 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 10 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 11 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 12 [foto Henrik Hemrin]

Växtlighet i gräsmatta 13 [foto Henrik Hemrin]

Henrik Hemrin

30 maj 2019

Write comment (0 Comments)

Potatis från Egypten [foto: Henrik Hemrin]

För några dagar sedan köpte jag en 2 kg påse ordinär fast potatis av fabrikat ICA. Jag har köpt en likadan påse förut. Väl hemma uppmärksammade jag att potatis kom från Egypten. Förut har det varit svensk potatis i dito påse.

Hade jag sett att den var från Egypten, så hade jag nog letat vidare efter någon svensk potatis. Det känns så självklart att potatis kommer från Sverige. Jag tycker vi borde kunna vara självförsörjande i landet.

Jag vet inte om det beror på att de svenska lagren börjar sina efter en sämre skörd förra året? Och det är kanske också mindre potatisodlingar i Sverige numera för att det är svårt att få lönsamhet, kanske behöver bönderna få/ta mer betalt. Vad vet jag.

Förvånad blev jag i alla fall. 

Potatis av fabrikat ICA från Egypten [foto: Henrik Hemrin]

Henrik Hemrin

29 maj 2019

Write comment (0 Comments)

Oxel i närbild [foto: Henrik Hemrin]

Nu är det vår, och oxeln står i full blom! 

Gräsmattan är ännu inte klippt. Under oxeln finns en större mängd smågrenar. Jag vet inte riktigt när grenarna kom dit. Eller varifrån. Om det är ett gammalt skatbo i trädet som rasat ihop, högt uppe skymtar ett bo. Eller om det är en lagringsdepå av hopsamlade grenar. Jag tror inte det är blåst som fått torra trädgrenar att lossna från trädet. 

En skata är där nu och då och plockar en av grenarna på marken. Den kollar runt lite vilken pinne den ska ta. Sen tar den en gren i näbben. Inte helt lätt. Ibland tappar den grenen. Eller kanske den släpper och försöker hitta rätt balans. Så greppar den i alla fall och lyfter. Skatan flaxar rejält, och färden är lite vinglig, men det går. En rejäl stigning. Den lyfter upp över taket på huset där jag sitter, precis så den inte slår i takkanten.

Jag funderar på vart den tar vägen. Var är boet den bygger? Jag spejar om det kan vara i skorstenen eller någonstans på taket. Men nej, jag ser inget skatbo där. Kanske är det något träd längre bort istället.

Så får jag lite senare vid en ny flygtur se att skatan satt sig uppe på taknocken. Den pustar ut och vilar efter den relativt korta, vingliga färden med flera branta höjdmeter. Den tappar grenen som rullar en liten bit. Skatan får tag på grenen igen. Så flyger den igen. Men inte vidare bortåt, utan den vänder tillbaka mot oxeln, in i oxeln. Taknocken är ungefär i höjd med boet jag skymtat. 

Jag tror jag förstår. Det är en onödigt tuff flygtur att flyga från marken och upp i trädet till boet, i alla fall med stora grenar. Istället delar den upp flygsträckan i två etapper; först en i höjdled och i andra etappen är det en lättare flygning horisontellt. 

Lite senare ser jag också några andra flygrutter, som via släpvagn, garagetak och hängbjörk. Alla dessa ger några höjdmeter innan nästa etapp. 

Så byggnation pågår nog i oxeln trots allt. Vad tror du? 

Not: En del bilder är tagna genom fönster, är delförstorade och jag hade inte så lång brännvidd tillgänglig. Så fotografiska kvalitén är inte så god.

Smågrenar ligger huller om buller under oxeln [foto: Henrik Hemrin]

Grenförrådet under oxeln [foto: Henrik Hemrin]

En pinne är utvald och plockad [foto: Henrik Hemrin]

Så lyfter vi! [foto: Henrik Hemrin]

På väg mot slutdestinationen [foto: Henrik Hemrin]

Nästan framme vid slutdestinationen, oxeln i höger bildkant [foto: Henrik Hemrin]

2019 05 25 0245 1

2019 05 25 0250 1

För övrigt kallas Newcastle United Football Club (NUFC) för skatorna (magpies).

Henrik Hemrin

25 maj 2019

Write comment (0 Comments)

Människor [foto: Henrik Hemrin]

”Människa först, kristen sedan, så är livets ordning”.

Så står det på en lapp på min anslagstavla över skrivbordet. Det är många år sedan, minnet grumlar sig men runt 30 år uppskattningsvis, som jag först läste det i en bok om Grundtvig. I boken, som jag tror jag lånade av Bengt, så var citatet av Grundtvig på danska. Nåväl, jag tror citatet är någorlunda korrekt återgivet.

Grundtvig var en dansk teolog med mera som levde på 17-1800-talen. Jag har burit med mig citatet i alla dessa år. Den pekar på en livshållning som jag tycker är viktig. Vissa kanske vill gå ett steg till och inkludera djur. Men jag nöjer mig med att fokusera på homo sapiens, människan.

Grundtvig skrev det utifrån ett kristet perspektiv. Hållningen bör kunna användas i andra tros-perspektiv också. Liksom om jag tänker på mig själv i andra perspektiv; som svensk, man, ingenjör med mera. 

Människa först, kristen sedan, så är livets ordning.

Att se människan. Alla människors lika värde och rättigheter. Inte så att alla i praktiken har det idag, men att ha det som inriktning och målsättning, och bemötandet av andra så gott det går.

Att se muslimen, juden, ateisten, med flera, som min like för att vi alla har det gemensamt att vi är människor. Så ska jag hjälpa och bemöta denne som min jämlike medmänniska. Att jag är kristen och så vidare är underordnat att jag är människa.

En klassisk berättelse från Bibeln i linje med detta är Jesu berättelse om den barmhärtige samarien. Samarien såg människan som behövde hjälp.

Förenta nationernas allmänn förklaring om de mänskliga rättigheterna, liksom de relaterade konventionerna, sätter människan i centrum, med allas lika värde och rättigheter.

Du, jag, och alla är Människa först.

Henrik Hemrin

13 maj 2019

Write comment (0 Comments)

Soligt, torrt och blåsigt. Fina förutsättningar för en löprunda. Jag sprang på grus.

Måhända var det en liten sten. Eller liten upphöjning. Eller var det en vindpust... Eller bara ouppmärksamhet efter att en annan sprungit om mig, jag tittade upp hur han löpte. 

Hur som helst, totalt oväntat, så fastnade jag och tappade balansen. Ett steg eller två eller tre, sedan kände jag att det inte gick och stöp i backen. Kanske jag lyckades förbereda fallet något, men inte så att jag kunde rulla runt. Efteråt satte jag mig en - två minuter på en bänk som var strax brevid. Och jag avstod från att löpa mer utan gick resten av rundan och hem. 

Skrapsår under knäet. Skrapsår på armen nära armbågen. Skrapsår på axeln. Skrapsår på kinden. Hål på byxbenet. Och lite senare ett blåmärke på magsidan, och kanske lite ömt i något revben vid inandning. Men känns så här långt ändå inte som någon skada som behöver åtgärdas eller längre rehabilitering. Men nog kan det bli lite ömt inatt, jobbigare att stiga upp och begränsar hur jag kan ligga. 

Jag hann i alla fall springa 3,5 kilometer, så lite träning blev det ändå. Men framför allt, så verkar det bara blivit lättare blessyrer som läker. Det kunde gått så mycket värre. Tacksam. 

Henrik Hemrin

24 april 2019

Write comment (0 Comments)

Jag tittade på Aktuellt ikväll. Bl a berättades att Margot Wallström (Utrikesminister) meddelat att svenska IS-barn (mitt ord) om möjligt ska tas hem, har hon meddelat på Facebook.

Är det inte väldigt tveksamt att Regeringen meddelar sig via sociala medier? Är det lika officiellt? Var är spårbarheten mm när Regeringen inte själva äger plattformen?

Jag tittade på Regeringen > Utrikesdepartementets hemsida och där står inget om detta uttalande. Där finns länkar till Wallströms olika sociala medier-sidor. När jag klickar på Fb-länken, så kommer av någon anledning inte detta inlägg fram i flödet - däremot kommer det med i flödet om jag klickar på Fb-länk från SVTs nyhetsartikel.

Min fundering gäller inte specifikt detta uttalande, utan fenomenet att använda sig av andras plattformar i stället för (inte komplement) sin egna plattform. Jag gillar inte det i en demokrati.

Jag är för övrigt tveksam till även hur andra, såsom Sveriges Radio, använder sociala plattformar så mycket i stället för sin egna plattform för interaktion - men det är en annan artikel.

Och detta är skrivet på min egna plattform! :-)

Henrik Hemrin

12 april 2019

Write comment (0 Comments)

Hans Nilsson i "Lokaltidningen Växjö Alvesta" utgåvan den 6 april har träffat Pernilla Wikelund från Sverigedemokraterna i Växjö. 

Pernilla säger utifrån att Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna, öppnat för politiska samtal med Sverigedemokraterna, och jag citerar tidningen: 

– Jag är väldigt positiv naturligtvis, jag känner helt klart att KD står SD ganska nära när det gäller synen på de kristna värderingarna, familjen, migrationen och vård- och omsorg, säger hon.

Jag har mina egna tankar på vad som kan vara kristna värderingar, men jag är undrande om de stämmer med Sverigedemokraternas tankar. Jag känner att jag behöver lära mig bättre om vad som är kristna värderingar - vem, vad eller vilka som nu har definitionsrätten. 

Henrik Hemrin

8 april 2019

Write comment (0 Comments)

Så blev det äntligen en löprunda igen!

Det närmar sig ett år sedan senast. Bland annat mitt återkommande problem med känslig hud p g a de skadade blodkärlen har begränsat mig. Den mindre operationen för ett par veckor sedan, liknande jag gjort förut, har benet återhämtat sig ifrån och jag tycker mig kunna skönja en förbättring också. Därmed var det bättre förutsättning för att löpa igen.

Så igår kväll gav jag mig ut på en löpning. Mot bättre vetande sprang jag såpass långt som 5 km, i lugnt tempo. Inget tröttande på något vis. Skönt att röra sig i löptempo.

Mitt andra gamla problem med att det gör ont i hälen kom tillbaka ett par timmar efter löprundan - jag undrar hur jag verkligen kan bli bra från det? Det har funnits i olika grad säkert ett decennium. Tåhävningar verkar göra en del nytta, och jag borde kanske vara mer envis att göra det varenda dag, vare sig jag löper eller inte. 

Gott att löpa igen!

Henrik Hemrin

30 mars 2019

Write comment (0 Comments)

Närodlat och närproducerat

Det talas inte sällan idag om närodlat och närproducerat. Det är vanligt att människor vill ha närodlat eller närproducerat. Det är också begrepp som används av företag och organisationer på olika vis. Inget fel i något av detta.

Särskilt när ett företag eller organisation talar om det, då tycker jag det är det intressant att veta vad menar de egentligen. Att titta på definition av termerna behövs för att kunna jämföra eller diskutera måluppfyllnad.

Restaurant Nordic Forum, Kista, förtäljer "Här kan du välja att äta ""Balans" eller mat som är närproducerad genom bondens val." Just nu pågår inom Equmeniakyrkan klimatfasta fram till påsken 2019. Klimatfastan beskrivs på klimatfasta.nu. Klimatfastan innehåller olika områden, och när det gäller kost så innebär den bland annat "Det betyder en inriktning på mer vegetariskt, ekologiskt hållbart, svenskt och närproducerat."

Vad är det för mat jag kan förvänta mig när jag äter Bondens val på Nordic Forum? Om Equmeniakyrkan vill mäta om man under klimatfastan verkligen varit mer användande av närproducerat, hur vet de det? 

Så, närodlat och närproducerat:

  • Vad är det för produkter som omfattas av termerna?
  • Vad innebär det att en produkt är närodlad respektive närproducerad? 
  • Vad är målet med att välja närodlad och närproducerad? 

Som jag tänker, så kan begreppet närproducerad användas för alla slags produkter, vare sig vi talar om brödlimpan, strumpan eller bilen. Jag tycker mig dock se att begreppen främst används för mat. Men det är för mig fullt relevant att tänka i de banorna, möjligen med andra ord, också för andra produkter än mat. 

För att konkretisera resonemanget framöver, så håller jag diskussionen till mat, även om mycket också kan generaliseras till andra produkter.

Några exempel om odla och producera: Jag köpte nyligen en förpackning kidneybönor. De är odlade på Öland, men producerade i Tyskland. Många butiker har butiksbakat bröd, som jag förstår kan de vara förproducerade i ett gemensamt bageri någonstans som inte ligger nära butiken, och förstås med råvaror från någonstans.

Vidare kan man tänka på var ligger lagret/lagren i produktkedjan i förhållande till var jag befinner mig. När det gäller närodlat, skulle man också kunna fundera på varifrån sakerna som behövs för odlingen kommer ifrån (utsäde, gödning, maskiner och andra redskap).

Man kan också vidga till att tänka på att produkten ofta består av både mat och förpackning, med var sin produktion och logistik. Och själva maten kan bestå av flera råvaror, hur stor mängd av råvarorna som ingår ska tas med i definitionen eller ej? 

En annan aspekt som kan påverka definitionen är varför är man intresserad av närodlat eller närproducerat? Här är några tänkbara skäl:

  • Miljöpåverkan
  • Gynna människor geografiskt nära mig 
  • Att arbetsvillkoren är kända (t ex genom att produktionen är inom ett visst land)
  • Att produkten är färsk genom det nära avståndet

Jag kan också tänka mig att det kan vara intressant att diskutera om definitionen ska vara absolut eller relativ. Med absolut menar jag att närheten är mätbar utifrån kilometer, landsgräns och liknande. Med absolut mått skulle kaffe knappast aldrig kunna vara närodlat från svensk horisont. Med relativ skulle man kunna ta in aspekten hur nära det går att producera en vara. Om vi tar ris, från svensk horisont, så kanske ris odlad i Italien ska ses som närodlat, när man ser i jämförelse med om det odlas i Kina. Däremot tomat, som kan odlas i Sverige, så skulle med en relativ skala Italien vara betydligt längre bort. 

Man kan också tänka sig att definitionen ska påverkas av produktens denisitet och mängd. Det kanske är mer viktigt att potatisen, som förbrukas i stor mängd, är närodlad än att teet, som förbrukas i mindre mängd, är närodlat. 

Detta var ett antal tankar jag har som problematiserar vad som menas med närodlat och närproducerat. Jag har skrivit detta utifrån egna tankar. Men jag har när jag skrivit detta också läst och tagit intryck av de refererade källorna nedan - så de ska naturligtvis ha credit. Min tanke med denna problematisering är som jag skrev inledningsvis att när företag och organisationer använder dessa begrepp, då uppstår också ett behov av att kunna mäta objektivt för att kunna jämföra eller mäta måluppfyllnad. 

Vad finns det då för standarder om detta? 

Jag har ingen kompetens i detta ämne och har endast gjort en översiktlig efterforskning. Med dessa viktiga förbehåll så är min slutsats att det inte finns någon entydig definition på något av begreppen.

Två källor som jag tittat på, som båda fokuserar på mat, är Hallå konsument från Konsumentverket och en rapport från Jordbruksverket: 

Jordbruksverkets rapport skriver "Det finns ytterst få aktörer i Sverige som definierar närproducerat och om de gör det så skiljer sig definitionen dem emellan." En aktörs definition enligt rapporten är att det är producerat inom en radie av 250 km från marknaden är närproducerat. Rapporten är på 44 sidor och tar upp väldigt många och bra aspekter på vad som definerar närproducerat. Och den slår alltså fast att det inte finns, långt därifrån, en klar eller entydig definition av vad som är närproducerat. 

Henrik Hemrin

16 mars 2019

 

Write comment (0 Comments)

En förpackning öländska kidneybönor [foto: Henrik Hemrin]

Odla kidneybönor, det kan de ölänningarna. 

Men det är värre med att tillreda och paketera dem. Jag undrar varför de inte kan göra det också? Men det är tur att i alla fall tyskarna kan det. 

Dessa kommer från Go Green, Lantmännen Cerealia.

Henrik Hemrin

12 mars 2019

Write comment (0 Comments)